När du minst anar.
Kategori: Min historia
Mitt hjärtas själ.
Hör du mig?
Jag viskar till dig genom natten. Försöker att bryta mig igenom mörkrets dån.
Nå fram trots distansen mellan oss. Beröra utan att vidröra.
Jag är närmare än du tror men längre bort än du vet.
Iakttar dig från andra sidan andetaget.
Du behöver inte leta efter mig.
Jag finner dig.
Genom motgången når jag fram. Kan lugna genom att försäkra dig om att det du känner är rätt. Har alltid varit rätt. Kommer alltid vara rätt. Oavsett vad omvärlden försöker slå i dig. De kan ljuga för din kropps signaler och ditt sinnes rop, men du
kan aldrig göra det. De kan intala dig att du minns fel, kom ihåg fel, är fel, men inget av det de säger kommer vara sant.
Ta in deras syn på verkligheten och gå sedan din egen väg.
Ingen känner dig bättre än vad du själv gör.
Mitt hjärtas själ.
Jag hör dig.
Ser vad du tampas med. Ser vad du slåss mot. Du måste vara helt utmattad vid det här laget.
Sätt dig ner för att vila. Ingen kan storma din borg.
Jag kommer inte tillåta det.
Jag är inte ditt skydd. Jag är det du är. Jag är där du är.
Vi följs åt i denna märkliga procedur som kallas för liv.
Den sociala konstruktion vi tillhör.
Så vi fortsätter.
Bearbetar den information vi får om framtiden och gör den till vår egen.
Vi ska ta oss långt härifrån. Mot ett ljus. Till lugnets plats.
Min själ.
Mitt hjärtas själ.
Vi ska ta oss dit.
Jag ska ta oss dit.
