TidsLiv

Det här är bloggen för dig. Och för mig. Här ska vi kunna mötas i det hemska som förenar oss. Det kommer att handla om upprepade övergrepp, sex som självskadebeteende och vägen tillbaka. För dig. Och för mig.

Allt det där och mycket mer plus lite till.

Kategori: Vardagen

(null)

Det där med motgångar hörni, vad det kan presentera sig olika. Jag har så länge varit fokuserad på min psykiska hälsa och jobbat med måendet och det har gått bra. Det har gått framåt. Och så - bam - ny motgång! Och denna gången en fysisk sådan. Jag var med om en olycka och en kroppsdel är trasig. Jag kan inte gå på min fot.

Nu har all uppmärksamhet och verksamhet gått till att rehabilitera från den skadan istället. Mina minnen har varit tvungna att stängas av för en stund (vilket typ inte ens fungerar) men jag har inte kunnat göra behandling för trauman samtidigt som läkningen för foten har skett. Det har blivit för mycket. Samtidigt ligger minnena där och pockar på uppmärksamhet. De köper inte riktigt att foten har förtur nu.  

Så måendet krackelerar. Det kan inte hållas stabilt för att det är inte stabilt. Samtidigt pågår en pandemi. Det är mycket nu. Väldigt mycket. Jag försöker fokusera framåt och bara ta varje dag som den är. Men den fysiska smärtan. Med den psykiska smärtan. Hur mycket orkar jag? Tydligen jäkligt mycket.