TidsLiv

Det här är bloggen för dig. Och för mig. Här ska vi kunna mötas i det hemska som förenar oss. Det kommer att handla om upprepade övergrepp, sex som självskadebeteende och vägen tillbaka. För dig. Och för mig.

Åt ditt håll.

Kategori: Allt det andra

Du lämnar mig långsamt.

Kategori: Vardagen

Du är dörrstoppet i mitt liv. Vattnet som kväver elden. Regnet som uteblir. Månen som slocknar. Du är ett krympande solsystem. En vingklippt fågel. Tusenfoting utan tusen och utan fot. Likgiltig clown. Trappstegen till ingenting. Du är törsten som aldrig kan släckas. Sången vars toner aldrig träffas. Tystnad fylld av oväsen. Sömn utan drömmar. Morgondagen utan förhoppning. Du äter upp allt i din väg. Skapar sår i redan sårade. Sargar den trasige. Klär oskyldiga i törne och skickar dem på en resa till helvetet, bränner returbiljetten. Är oförstående inför sinnen. Kräver mer av redan fattiga. Slopar vänligheten i samtalet. Raderar ömheten hos en mor. Du är monstret jag aldrig kan skrämma bort. En drake i mitt näste. Bränner hål i mitt inre. Du skapar oreda i stöket. Cancer i varje organ. Lindar lycka runt mitt finger och hugger av det.
Du är allt det mörka, Me jag är allt det ljusa.
Och jag tänder en gång mer än jag släcker.

Finn nya vägar.

Kategori: Vardagen

Jag fyller dagarna med nya ord. Byter ut mitt vokabulär med främmande glosor och ett gäng nya adjektiv. Blir sittandes med mitt A4 och försöker förstå.
Det slår mig. Jag mår dåligt på andra språk också. Smärtan ligger kvar i skriften, trots att melodin är annorlunda. Här kommer verbet först och sedan pronomen men det har ingen betydelse när lidandet ska förklaras. Slutsatsen blir likadan. Svaret alltid samma.
Jag frågar mig själv om det är ännu ett försök till flykt eller om jag på riktigt önskar att utforska min förmåga till andra kommunikationsvägar.
Jeg føler meg ikke bra
Estoy triste.
Ingen skillnad.