Lugnaste vatten.
Kategori: Allt det andra
Jag märker hur omgivningen drar en kollektiv suck när mina texter är fyllda av lite hopp och ljus. Det är väl kontrasten till det mörka och tunga som gör det. Jag kan fatta att det blir jobbigt att läsa om den misär som jag lever i. Men det är mitt liv just nu. Jag behöver skriva det här. Ibland är det okej att linda in måendet i massa metaforer och snirkliga liknelser som inte en människa förstår. Men ibland behövs det också skrivas i klartext. Svart på vitt.
Jag håller med om att de behövs - de texterna som fokuserar på framtiden och hoppet.
Men det andra behövs, just nu, ännu mer. För jag har levt ett liv där jag aldrig velat ta in hur det faktiskt är. Hur jag faktiskt mår.
Så jag behöver göra det.
Såhär mår jag.
Utan att allt fokus läggs på hur jag borde må.
Bara rent krasst;
Såhär är det. Såhär har det varit väldigt länge.
Såhär vill jag inte ha det.
