TidsLiv

Det här är bloggen för dig. Och för mig. Här ska vi kunna mötas i det hemska som förenar oss. Det kommer att handla om upprepade övergrepp, sex som självskadebeteende och vägen tillbaka. För dig. Och för mig.

Lite till.

Kategori: Min historia

(null)

Sen är det över, säger han. 
Vackra människa. Fina, snälla, omtänksamma person. Vad du inte vet nånting. 
Det är inte över. Än. På långa vägar. Det funkar inte så tyvärr. Jag har mycket kvar. Långt kvar. 
Det är inte över i och med denna strapats. Det är inte klart. Inte färdigt. 
Trots att jag har kämpat så länge och jobbat så hårt så mycket så finna det fortfarande svårigheter kvar att klara av. 
Höga hinder jag låste ta mig över. 
Djupa hav jag måste kravla mig igenom. 

Jag kan förstå önskan. 
Jag kan förstå förhoppningen.
 Välviljan i de orden. Att det kommer bli bättre, såklart. Att det, i och med denna uppgift, kommer att kännas lättare. Det är ju också en förutsättning för att man ens ska orka ta ett steg till. 
Så även om det inte är sant så tycker en del om mig att höra det. 
Jag vill hålla med. Vill att det ska vara sant. Låt det få vara sant. 
Jag önskar, önskar med hela min själ att han ändå hade rätt. 
Bara det här - Sen är det över.


Kommentera inlägget här: