TidsLiv

Det här är bloggen för dig. Och för mig. Här ska vi kunna mötas i det hemska som förenar oss. Det kommer att handla om upprepade övergrepp, sex som självskadebeteende och vägen tillbaka. För dig. Och för mig.

Har ord för allt.

Kategori: PTSD, Självskadebeteende

(null)

Det har hänt förr.

Tsunamis har brutit innan de krossat. Orkaner har avtagit innan de demolerat. Jordbävningar har stillats innan de förstört. 

Det skulle inte vara första gången. Det skulle förhoppningsvis inte vara sista. Och det är möjligt. Svårt, men möjligt. Det går och det är värt att testa. Ett nytt förhållningssätt till de tankarna som förslavar mina viljor och slår mina tankar i bojor.  

Det behöver inte tillkomma nya sår. Inga rivmärken behöver pryda min kropp. Inga slag behöver härja över mitt ansikte. Ingen förnedring behöver skända min hud. I detta nya behöver ingen annan människas röst höjas för att min ska sänkas. Inget horisontellt läge behöver förevigas för att gravitation är för överväldigande. Rollen offer och förövare behöver inte definieras. Tårar behöver inte spillas. 

Om nya val är möjliga är nya val möjliga. Och det gör att de gamla går att förbise. De blir passé. I samma andetag som lämnar lungorna utan att destruktiviteten följer med är en seger. 

I övertygelsen om att det är en naturlag att man måste skada mig. 

Titta på tsunamin, orkanen, jordbävningen. Det behöver inte ske. 

Om det vore en naturlag;

- Bryt den.