TidsLiv

Det här är bloggen för dig. Och för mig. Här ska vi kunna mötas i det hemska som förenar oss. Det kommer att handla om upprepade övergrepp, sex som självskadebeteende och vägen tillbaka. För dig. Och för mig.

Stod stadigt i stiltje.

Kategori: Allt det andra



Långt där borta spelas en ledsen violin 

Jag hör den på avstånd och ser den i periferin. 

Lika lugn som jag är för att lyssna

Lika rädd är jag för att tystna

I tomrummet blir inget sagt

De fallna löven får ligga som de lagts. 

Havet får bära mitt namn,

Svart som sot men sann. 

Vågen kommer nu

Den som är jag, Den som är du. 





Kommentera inlägget här: