Av sprungen tid.
Kategori: Min historia
Så.
Välkommen nytt år. Ny tid. Ny siffra.
Nya vanor? Nya rutiner? Nytt liv? Knappast.
Jag tänker inte sätta några mål eller regler eller försöka styra in mig själv i några rutiner som jag ändå aldrig kommer följa. Inget med mat eller träning känns viktigt. Det finns inga kilon jag vill förlora och det finns inga ytliga attribut jag
vill ska tillföras. Det finns ingen vision om någon framgångsrik position, inte heller någon dröm om en stor summa pengar i slutet av året. Jag har inte som tanke att ta mig an några stora projekt, jag vill inte heller tvinga mig själv att klara
av några studier jag inte orkar med.
Egentligen finns det inte så mycket jag har planerat för.
Inte för att jag inte har drömmar eller förhoppningar. Snarare att jag är så inställd på en sak och behöver lägga mitt fokus på det. Och i den saken ingår självklart massa små mål och strapatser att klara av.
Jag har viljor.
Jag skulle vilja träffa min familj mer.
Jag skulle vilja dansa mer.
Jag vill gå på mer teater.
Jag vill skriva mycket.
Jag vill resa någonstans.
Jag vill förälska mig i mig själv.
Jag vill ge mig själv tid.
Jag vill sjunga mer.
Jag vill lära mig svårare ackord på gitarren.
Jag vill mer.
Jag ska sträva efter de här viljorna, se de som utgångspunkter, men jag tänker inte lova mig själv någonting förutom en sak;
Jag lovar mig själv att vad som än händer så ska jag överleva det här året också.
Jag lovar.