TidsLiv

Det här är bloggen för dig. Och för mig. Här ska vi kunna mötas i det hemska som förenar oss. Det kommer att handla om upprepade övergrepp, sex som självskadebeteende och vägen tillbaka. För dig. Och för mig.

Vinn nya minnen.

Kategori: PTSD, Självskadebeteende

 

Han äger ett hotell. 
En stor koloss som reser sig i mitten av staden likt en klippa ur ett hav. Mycket har utspelat sig på de tio våningarna. Människor har förälskats, barn har blivit till, någon har fått sitt hjärta krossat, någon annan har haft det som tillflyktsort. Han förstår att alla de människor som kommer hit bär sin historia. Han förstår också att det, i hans rum, skapas ny historia. Men han vet inte vad som utspelade sig i rum 31. Det rummet är, för honom, ett rum i mängden. Medan det för en annan människa är livets värsta ögonblick.

En dag får han ett mail. Det är ifrån en yrkesutövare som ber om att få tillgång till ett rum på tredje våningen. Meningarna är kryptiska och han får läsa mellan raderna. Det gör honom illamående. För han förstår, även fast det inte sägs rakt ut. Och han har väl misstänkt att sådant faktiskt skulle kunna hända här utan att han hade haft vetskap om det. Han har inte inblick i varje rum, vid varje givet ögonblick. Långt ifrån. Så att tro att allt varit frid och fröjd inuti dessa väggarna vore naivt. 
Men han har nog inte riktigt velat veta. 

Samtidigt kan han inte neka dem den proceduren som de ber om. Tänker bortom sitt egna vinnande och förstår att det sitter en människa nånstans och har bara hemska minnen ifrån hans hotell. Någon som inte kan närma sig entrén utan att falla ihop. Som inte kan se hotellets namn utan att bli yr. Som inte kan kliva upp på tredje våningen och gå in i rum 31 utan att få dödsångest. Det gör ont i hjärtat på honom. Att denna plats, hans arbetsplats, hans livsverk, är någon annans helvete. 
Så han vill bidra på det lilla sätt han kan. 

Han svarar;
Självklart. 


Kommentera inlägget här: